På min blogg har jag tänkt att försöka belysa vardagslivet och dess innebörd och mening.. episoder ur det verkliga livet genom min personliga övertygelse mer än att försöka bevisa något. Det får komma rakt ur hjärtat…

Arkiv för september, 2011

Ensamhet

Hundarna och jag går tysta vår skogsrunda efter morgonens arbetspass. Vi är på hemväg och det börjar ljusna. De daggfyllda spindelväven ligger som frost på tallarnas grenar. En liten gul blomma är det enda som varar efter sommarens rikedom av blomster..Inga ord och ingen musik vaknar till liv inom mig, ingen melodi att nynna på…

Känner vemod. Sanningen är att allt som var, är borta för alltid och det är orealistiskt att ens försöka få tillbaka det som det var. Livet är en resa som vi alla gör när vi börjar känna och inse att vi inte är odödliga. Under vår korta tid på jorden gör vi våra val och följer dem trots att vi inte vet utgången.

Vi träffas och vi vandrar tillsammans och vi lär oss något av varandra. Vi omfamnas och känner närhet och vi drömmer om en förtrollad trädgård, en trygg hamn och att inte behöva se tillbaka. Livet är silverstrimmor och gyllene pärlor och ibland till och med glittrande rött. Livet kan stundom vara en resa i skönhet och glödande vällust.

Själv är jag på en resa i ensamhet. Ensam med vindarna och havet. Min bädd är jorden och den gotländska myllan. Det är en styrka och en känsla av makt att vara ensam. En stillhet och rofylldhet och jag har mycket eget utrymme. Men plötsligt ger solen ingen värme längre. Sommaren känns långt borta och innan jag återvänder till bilen, vill jag försöka minnas och uppleva igen hur det var då, när jag var ung – ljudet och alla dofterna, renheten och friheten, den förlorade oskuldens tid, människorna med min barndoms alla ansikten..

Så många som inte finns kvar här längre. Men de har alla lämnat spår efter sig, även om deras ressträckor varit olika. Jag försöker få andarna inom mig att tala, men blir olycklig när jag inser att jag har tur om jag aldrig finner vad jag söker, eftersom då är ju allt mitt sökande slut..

Det högsta skriket är ändå stumt och ljudlöst och stannar kvar djupt inom oss som vår egen förbordade hemlighet. Det finns smärtor man inte orkar möta och där medvetandet viker undan och minnet flyr. Då har jag  lättare att minnas det glada, hur mina barn skrattade i mina armar, fält med grönt gräs och blommor och träd och jag bestämmer mig för att det här ska bli en bra dag för mig. Jag vill inte förspilla tiden och begränsa mig längre. Det finns ännu så mycket kvar som jag inte har upplevt och jag önskar mig tid att hinna utforska allt det där. Jag vill känna mina rötter, men ändå ha tid att älska. Jag accepterar smärtan och ensamheten som oundvikliga och en del av mitt liv.

Jag älskar livet!

Elisabeth

Annonser

Ebb och flod

Även denna vackra lördagmorgon kom med milda vindar och en välsignad känsla av frid och en stark önskan av att bli frisk så att jag kan få resa iväg för att träffa min dotter. Ett höstlandskap upplyst av en blek sol. En förmiddagspromenad med hundarna och det kunde varit ett förtrollat ögonblick i våra liv om jag bara hade haft mera krafter till att njuta fullt ut. Jag lever på en ö med en stad omgärdad av en medeltida mur.. Det är min jord, mitt hemlands ängar, där vi vandrar tillsammans, genom villakvarter och gator…Trädgårdarna lyser av lila, rött och gult från höstastrar, kärleksört och krysantemum. Vart jag än ser i trädgårdarna vajar blommor på sina stjälkar och träden börjar täckas med gyllne löv.

Jag har alltid bott så här nära havet. Jag tror till och med att jag kan minnas när jag levde i havet. När jag var ett med ebb och flod inom mig. Jag tror att vi alla kommit hit till jorden med förseglade uppgifter. Jag känner en lidelse med naturen och allt som lever och andas runt omkring mig. Känner mig som en väktare av livet och kärleken.

Jag vill leva så att jag aldrig behöver skämmas som kvinna eller som mamma. Aldrig göra något som jag tvivlar på är rätt. Jag vill vara ärlig, ståndaktig och god och aldrig ha en annan människas plåga på mitt samvete.

Det viktigaste för mig är att vara en god medmänniska och allt som jag upplever nu som medelålders, rör mig djupare och lär mig mera om medkänsla både i relationer och möten, som i ensamhet. Jag söker den hos mig själv och upptäcker förbryllad att det är lättare att visa större medkänsla när man själv har det som svårast. Inget växande utan lidande. Jag glädjer mig åt andras framgångar när min egen sjukdom gör att jag inte kommer någonstans. Kärlek är inte en lidelse som har med meriter att göra. Sjukdom kan vara skrämmande. Kroppens och krafternas sönderfall, ensammare än döden själv om man inte möts av medkänsla.

Året och speciellt sommaren har präglats av svaghet och vacklande hälsa både för mig själv och några av mina allra käraste anhöriga. Trots detta har vi alla en inbördes stark kämparglöd och intalar oss själva att vi ska kunna klara av även dessa prövningar och att vi har läget och allt under kontroll. Vi blir ju alla äldre och jag är faktiskt  den yngste av oss syskon med respektive och borde ha förmåga, fasthet och styrka att avhålla mig från att så nesligt beklaga mig. Det gäller bara att hitta nya lösningar på motgångar och svårigheter. Tårar är som pärlor som sitter gömda i ögonen och det är först när vi vågar släppa fram dem som de kan frigöra allt som är svårt och som gör ont djupt där inne. Barmhärtiga tårar. Som genom ett under förlöser de hela livets samlade sorger och lycka. Djupt inne i våra slumrande själar bor de tillsammans. I vår själs nakenhet blir de till vår egen verklighet av samlade minnen och drömmar.

Vi är alla djur, vind och växlighet – som rör sig och andas…

”Så bliva de då bestående,  tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken.”

Elisabeth

Etikettmoln

Ellenagneta's Blog

Just another WordPress.com weblog

Tankar, funderingar & känslor

Att tillfriskna på de lyckliga ödets väg

BrandingSpirit's Blog

Med glöden i behåll

Insikter's blogg

För dig som vågar tänka nya tankar

A Good Life

www.herrey.se

Theme Showcase

Find the perfect theme for your blog.

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.