På min blogg har jag tänkt att försöka belysa vardagslivet och dess innebörd och mening.. episoder ur det verkliga livet genom min personliga övertygelse mer än att försöka bevisa något. Det får komma rakt ur hjärtat…

Arkiv för november, 2012

Historien om de två vargarna…

2 vargar”Det finns en berättelse om en gammal cherokee-indian som undervisade sitt barnbarn om livet. Han berättade en historia om två vargar.

-Det var en hemsk strid mellan de två vargarna.

Den ene var ond;

Han var ilska, våld, avund, sorg, ånger, lystnad, arrogans, självmedlidande, skuld, avsky, underlägsenhet, lögner, falsk stolthet, överlägsenhet och egoism.

Den andra var god;

Han var glädje, kärlek, hopp, stillhet, ödmjukhet, vänlighet, välvilja, empati, generositet, sanning, medlidande och tro. Wargbild

Samma strid pågår inom oss alla. Barnbarnet tänkte på det en stund och frågade sedan sin farfar;

-Vilken varg kommer att vinna?

Den gamle cherokee-indianden svarade: – Den som du matar mest.”indian

Livet är hårt och orättvist för många barn och ungdomar som växer upp i dysfunktionella familjer och vi föds alla med olika förutsättningar.

Vi har de barndomar vi har. Vi föds där vi föds och vi får de föräldrar vi får, men vi har ändå alltid en valfrihet och ansvarighet i våra val som vuxna.

Hela mänskligheten bygger på att vi kan visa empati och stöd och engagemang i människor som far illa. Det är vårat samhällsansvar att visa civilkurage när barn och ungdomar verkligen far illa. I vårt moraliska ansvar som vuxna människor ligger också att kunna ta ansvar för vårat eget personliga förhållningssätt genom att bidra med de kunskaper och erfarenheter vi förvärvat under vår livstid och dessutom att kunna lyssna aktivt och respektfullt på vad andra människor säger och utifrån detta sedan agera på ett trovärdigt och uppriktigt sätt.

Vi måste använda vårt sunda förnuft och säga ifrån när vi upptäcker orättvisor och kränkningar. Vi får aldrig blunda eller titta bort och som storken gömma oss genom att sticka huvudet i sanden.

ansvarMånga vuxna i Sverige  missköter sitt moraliska ansvar. Barn och ungdomar kan snart inte gå till skolan längre utan att behöva vara rädda för att bli utsatta för mobbning. Utgångspunkten är fel – Det borde alltid råda nolltolerans.

Det är en hård och kall miljö vi låter våra barn växa upp i och samhällets förhållningssätt har blivit alltmera kyligt och cyniskt. Skolan har ett stort ansvar men det största ansvaret har ändå föräldrarna som skall stå för en kärleksfull fostran. Där skall finnas rimliga krav, kärlek och respekt. Det är det som gäller. Det finns inga genvägar.

Till min Paraply-flickaDet gäller också att få förövarna till insikt om att de skadar andra människor. Att de får komma underfund med att de faktiskt kan förstöra livet för någon annan så att det blir till ett livslångt lidande. Dilemmat och problemet kring mobbarens beteende är att han/hon kanske inte ens uppfattar vilket beteende som är moraliskt rätt eller fel.

Då är det viktigt att de vuxna tar sitt ansvar och visar handligskraft. Vi har alla valfrihet och är ansvariga för våra val och vi får leva med konsekvenserna utav våra val.

familjSom lärare har man dessutom tilldelats ett ansvar för att dialogen mellan läraren och eleverna och mellan eleverna sins emellan bedrivs så effektivt och rationellt som möjligt.

Att få ett ansvarsområde innebär ju också att få makt över eleverna och deras sociala umgänge och beteende så länge de vistas i skolan under skoltid.

Så alla inom skolvärldens verksamhet måste samverka till att eventuella misstag ställs tillrätta och för att förhindra att de upprepas igen.

Vi får aldrig sluta att diskutera och lyfta dessa viktiga frågor kring kränkningar och mobbning. Vi har alla ett etiskt och moraliskt gemensamt ansvar att skydda våra barn och ungdomar och deras liv.

Frågan är bara vad gränsen går för vad som är en kränkning? Jag tycker att man alltid får utgå ifrån hur den som utsätts uppfattar det hela. Är det upprepade och avsiktligt kränkande handlingar så är det ju frågan om ren och skär mobbning.

Ändå måste man försöka förstå att olika personer uppfattar samma behandling på kanske totalt olika sätt. Olagliga kränkningar däremot är alltid ett brott oavsett vad offret eller förövaren själva anser.

Elisabeth

Annonser

Etikettmoln

Ellenagneta's Blog

Just another WordPress.com weblog

Tankar, funderingar & känslor

Att tillfriskna på de lyckliga ödets väg

BrandingSpirit's Blog

Med glöden i behåll

Insikter's blogg

För dig som vågar tänka nya tankar

A Good Life

www.herrey.se

Theme Showcase

Find the perfect theme for your blog.

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.