På min blogg har jag tänkt att försöka belysa vardagslivet och dess innebörd och mening.. episoder ur det verkliga livet genom min personliga övertygelse mer än att försöka bevisa något. Det får komma rakt ur hjärtat…

Inlägg taggade ‘vingar’

Ödestrons famntag

Vilken ödets ironi vill att två människor, skall mötas igen? Vilken profetia har förutspått att det skall ske – just då, just där?

Om en relation tar slut och man har bestämt, att en gång för alla –  gå skilda vägar, för att allt annat vore en livslång plåga, självbedrägeri och smärta. Vad har man då att sätta istället? Ett önsketänkande att det skall fungera…lika bra att lämna det bakom sig, såsom ett definitivt passerat stadium, förverkat och övervunnet.

Så då vänder man varandra ryggen och går åt skilda håll, för att aldrig mer återses.

Men vår viljas frihet är det väl inte så mycket med egentligen, när det finns andra makter som är med och styr och råder. Sant nog så dyker den där ödestanken upp överallt, när vi minst av allt anar det. Den är som en dunkel nödvändighetsmakt som obönhörligt och förutbestämt binder våra liv samman till varandra. Människoviljan är att likna vid en falk, som är bunden vid sin falktämjares snöre; aldrig blir den fågeln fri. Människans öde avgörs utanför vår fattningsförmåga och hur mycket vi än sprattlar, kan vi aldrig dra oss undan dess inflytande.

Under tiden försöker vi ta ansvar för våra liv och hoppas på att tiden läker och att villkoren är gynnsamma för en sund utveckling. I långa loppet måste vi ändå ha en realistisk och verklighetsförankrad syn, bara det inte utesluter en begränsad och obetingad måttstock på oss själva. Vi måste ju fortsätta att leva, inte bli känslokalla och stänga vårt hjärtas kammare, utan fortsätta ta del utav livet. Kanske går hjärtesorgen över så småningom, kanske hittar vi en annan att älska och hålla av.. men vet att aldrig mera kan vi älska just så förbehållslöst och helt.

Men förståndet och förnuftet kvävs till döds i ödestrons famntag.. när plötsligt allt uppenbaras och man åter ställs inför varandra av en slump eller ödets nyck. Och den viktiga frågan kvarstår;

Kommer mannen att besinna sig över sitt liv? Han äger så mycket; hälsa, bildning och pengar. Han älskar att flyga högt och få beundrande blickar. Vad har han att förlora? I sin bevingade maskin stiger han djärvt mot ständigt nya svindlande rymder. Men har ”flygaren” tänkt att landa?

Kvinnan är dagssländans frände, hon tycker också om att flyga, men hennes vingar är något fläckade och ibland ser hon suddigt. Men inte när det gäller förvissningen om kärleken i deras förbindelse. Nej den kan inte ens döden tillintetgöra.

Jag är helt på det klara med att färden går vidare, vare sig vi vill eller inte. Ty varje själ som längtar efter sin syskonsjäl, skall en gång mötas och strömma frigjord i evig sång. Tusen och åter tusen dagar skall komma och gå, stormar som med sitt grums hotar att täcka över och få oss att glömma allt det rena och goda.

Idag gick jag lycklig med kraftfulla steg omkring på stranden i Brisund, tillsammans med Wilda och hennes matte och mina egna hundar så klart. Vi hade passerat det fina fiskelägret och kom äntligen fram till sanddynerna.  Det var varma fina vindar denna söndag och jag upptäckte för första gången i år att jag hade alldeles för mycket kläder på mig. Vi mötte den nioårige labradoren Buster och hans coola husse och matte. Var helt slutkörd när jag äntligen kom hem igen, ryggen värker och benen är slut. Nu skall här sovas och drömmas om stormar som rides ut…

Elisabeth

Annonser

Etikettmoln

Ellenagneta's Blog

Just another WordPress.com weblog

Tankar, funderingar & känslor

Att tillfriskna på de lyckliga ödets väg

BrandingSpirit's Blog

Med glöden i behåll

Insikter's blogg

För dig som vågar tänka nya tankar

A Good Life

www.herrey.se

Theme Showcase

Find the perfect theme for your blog.

The WordPress.com Blog

The latest news on WordPress.com and the WordPress community.